Dubbelsiffra
Dubbelsiffra

Första dubbelsiffran har hon fyllt.

10.

Varken stor eller liten.

Alltid liten för mig, min minsta.

Men större än liten och början till preteen.

Egen bestämd uppfattning om saker och ting.

Som det ska vara.

Frukost på sängen såklart.

  
Med jamåhonleva och hurrahurrahurrahurra.

Och familjemiddag på kvällen.

Fast utan korallen som fortfarande är i sydostasien.

Hon bestämde att vi skulle äta kycklingspett, majskolvar och pastasallad.

Och ingen tårta.

”Inte?”

”Nej absolut ingen tårta, jag gillar inte tårta!”

Det här skulle vi ha istället och ingen blev ledsen över det, snarare tvärtom.

  
Hon önskade sig först ingenting.

Och tyckte att hon inte behövde något särskilt lillhjärtat.

Men sen kom hon på att hon önskade sig en ipad för att spela in videoklipp, ta bilder och följa sina mediaidoler.

Det kändes dyrt bra, eftersom hon faktiskt spelar in, skapar och utforskar media med brinnande iver dagligen.

Och det är ju en speciell känsla när man får något nytt alldeles eget.

Inte dom ständigt ärvda sakerna efter föräldrar och syskon.

Här hålls det kurs med mormor och morfar i facefilters och faceswaps.

   
    
 
”Nähä! Jag har minsann inte mustasch!”

Konstaterar mormor bestämt fast djupt imponerad av att kunna byta ansikte med sina barnbarn.

  

Sedvanlig syskonbrottning.

10 år.

   

 

10 alltså…

Hur fort passerade dom?

Jättejättefort.

   

  

0 comments

The comments are closed