Berättelse till Linnsan om Majsan.
Berättelse till Linnsan om Majsan.

Som tack för den fina hittepåhistorien jag fick igår angående den medeltida manteln..

..kommer här en liten berättelse om vad vissa andra hittade på igår.

Fast på riktigt.

En tjusiga eldkronsbeprydda hunter behövde en ovanlig hunterbok för att tämja exotiska pets.

Eftersom den endast kan hittas på dinoön och jättedinosarna är svåra att ha ihjäl själv så följde den gamla magikern med.

En gammal vass tant som njuter av själva dödandet.

”-Hur kommer jag till ön?” undrade Huntern.

”-Flyg norr, passera Kunlai och ut över havet. Du blir ”fatigue” men det är bara att droppa i havet och ressa. Där får du sen FP och jag väntar på stranden.” svarade Magikern.

Sagt och gjort, tanterna gick lös på dinosarna, det var lite knackigt i start eftersom vissa spells ändrats vid sista patchen.

Dom fick ordning på rotationerna, buffade upp och preppade sig med en bankett.

Nu gick det bättre.

Men så blev dom kaxiga och gav sig på dom stora mammadinosarna. Dog, deathrun och ress. Dog, deathrun och ress.

Som tur var kunde huntern hiva upp sin stora lurviga mammut lite då och då för att smida till tanternas gear.

Ingen bok droppade, inga dinoägg heller men däremot lite skojiga småpets.

Ut till ön kom då den modige deathknighten, för att rädda tanterna.

Nu gick det minsann undan och dom kunde ge sig på flera stycken samtidigt.

Till och med dom stora ilskna flygdinosaurerna.

Färgglada monster i alla möjliga varianter stupade och slutligen återfanns så boken.

Huntern läste, blev klokare, förvisade den gamla trötta sköldpaddan och charmade till sig en vacker ny dinopet i skimrande guld.

Som hon döpte till Majsan.

1 comments