It’s ok!
It’s ok!

Man ska umgås med människor som känner rätt människor.

Då kan man plötsligt få VIP-inbjudan till Way Out West.

Inte nog med att man får ett jättecoolt armband (som jag tänker bära hela veckan för att se cool ut).

  
Vi fick gå in i egen fil för Very Important Persons.

Vilket var lite skojigt eftersom det inte var någon trängsel alls och nån extra fil inte behövdes just när vi anlände.

Men dom som satt runtom på gräsmattorna och hinkade bärs fällde ner solglasögonen, kisade med ögonen och funderade på vilka vi var.

Det kan dom fundera på.

  
Väl inne lullade vi runt och tittade på skojigt och färgglatt folk.

 
Sen gick vi in i VIP-loungen och minglade runt bland allt möjligt halvskumt och känt folk.

Media-folk och musik-folk.

Alla har hatt eller stora solglasögon.

Som om det skulle hjälpa vissa att inte synas.

Men man spelar med av artighet.

Vi fick mumsa på vegansk buffé.

Det var godare än vi trodde och smakligare än det såg ut.

Det ser ju så jävla nyttigt ut liksom.

Som en hälsokostbutik utan förpackningarna.

Och tallriken blev inte vackrare än såhär.

  
Så öppnade sig himlen och vräkte fram ett ösregn utan dess like.

Hela festivalen blev dyngsur och folk rusade runt i jakt på regnkåpor.

Fast inte vi.

Vi satt lugnt på terassen och åt och drack och lyssnade på sorlet.

Man drog ner regnskydd så det inte skulle skvätta in på oss.

  
Vi öppnade fortunecookies och läste vår framtid.

Enligt min kaka skulle jag snart få ett erbjudande jag inte kan motstå.

Jag antar att det var dessertbordet.

Det var det inget som helst fel på.

Efter en stunds sockerkoma gick vi och tittade på Patti Smith.

Detta 68-åriga krutpaket med mer energi och stake än de flesta närvarande.

   
 
I slutet kom hon av sig och skrek glatt i mikrofonen:

-I forgot the fucking words! But it’s ok!

Ja det var verkligen ok. 

För hon var så jävla bra Patti.

Det var gårdagens glamorösa nedslag i VIP-världen.

Idag har jag inte bara putsat och målat husgrund.

Jag har även ålat runt på mage i skiten under altanen med fogskum och tätat både sprickor och mitt hår som jag glömde sätta upp.

Förstår nån hur svårt det är att få bort fogskum som fastnat och expanderat i håret?

När jag kröp fram dinglade det två stora bollar på ena sidan och en på andra.

Jag såg ut som en humla som just samlat pollen.

Hela kvällen har jag pillat, klippt och dragit loss hår och skum.

-But it’s ok!

För jag är så jälva bra på allt möjligt jag också.

 

0 comments

The comments are closed