Roadtripp, druvklasar och middag.
Roadtripp, druvklasar och middag.

Jag hade blivit tillsagd att hålla mig hemifrån eftersom man och barn skulle laga middag.

Efterskottsmiddag då jag jobbade hela födelsedagen.

Spännande. Man vet inte om man får något att äta eller om det man får går att äta.

Och eftersom maken hade bjudit hem fler så ökade ju pressen.

Först fick jag ångest eftersom jag är en kontrollmänniska och även van vid att det är jag som fixar sånt.

Men sen tänkte jag skit samma.

Allt kan ju inte hänga på mig förevigt  tänkte jag..

..och lämnade allt till sitt öde.

Jag och Linnsan, som lovat att hålla mig borta länge nog, åkte på roadtrip.

Vart vet jag inte riktigt eftersom hon pekade och jag körde.

Vi åkte upp någonstans mot Stenungssund och Stora Höga.

Längs små innervägar, förbi ängar och kalvar och får.

Linnsan skrek att -Där! Gick hon i skolan och -Där! Hade dom båten när hon var liten och -Där!! Liftade dom med främlingar mitt i natten…

Vi körde ut på den ena ön och över till andra och jag har ingen aning om vart vi var faktiskt mer än att vi befann oss i Bohuslän.

Och överallt fanns vackra hus och gårdar som vi ville köpa.

Så stannade vi.

Och fick fullständig meltdown.

Ett helt hus fyllt med juldekorationer.

  

Får man verkligen göra så mot värnlösa  människor.

Vi fick andnöd och andades i papperspåse.

Jag sms-grät till Majsan som tröstade och svarade att julpynt kan aldrig köpas i onödan.

Det kändes bra och resulterade i att vi med gott samvete kunde fylla en kundvagn.

Här är Linnsan i en av sina nya hattar iphoneackompanjerad av The eyes of a ranger…

 

När bilen var full körde vi lugnt ut på vidderna igen tills Linnsan skrek -Mina fåååår!!!..

Och då är det bara att stanna.

Galna hatt-tanten älgade iväg över ängen.

  

Jagade rätt på sin fåraflock.

 Ropade på sina telningar och försökte spela musik för dom.
  

Fåren stirrade förskräckt och skenade i dödsförakt över kullen.

  

Vi fortsatte roadtripen och svängde hastigt och spontant in vid en skylt.

Genom en lång tjusig allé längs ängar och skog.

Där varnades för grodor.

  

Så hittade vi en husvårdsbutik och en lanthandel och ett gårdsbageri och behövde andas i påse igen.

   

   

    

Sen åkte vi hem till Linnsans pappa och Astan.

Och åt underbart hembakt och drack kaffe i riktiga kaffekoppar.

Och hälsade på Astans all hundratals katter som liksom bodde i ett kattparadis med egna rum.

Kungen av flocken heter Staffan och är världens största katt.

Som Kung Louie i Djungelboken.

  

Det ser ut som om Staffan äter upp dom andra katterna ibland men det gör han inte.

Staffan äter upp de andra flockmedlemmarnas mat när dom inte uppför sig.
Man kan undra lite hur ofta dom uppför sig.

Sen fick vi plocka vindruvor i Astans växthus.

Här har jag fyllt hela kjolen.

   
 
Så åkte vi slutligen hemmåt.

Och möttes av glada människor, dukat bord och en jättefin middag som Snillet och Lilla Becca hade slitit ihop.

En flygande Jakob i nytappning med chili, cashewnötter och limechutney.

Väldigt gott.

Och 3 fantastiska efterrätter som Korallen hade arbetat med hela dagen.

   
 
Keylimepie, budapestlängd och blåbärscitroncheesecake.

Underbart.

Pappan hade varit projektledare.

Delegerat, kört fram och tillbaka och grejat med allt runt omkring.

Det var så gott alltihop.

Så gott att Köksmästaren fick ordineras Samarin och läggas på soffan en stund.

Det måste ju ändå räknas som toppbetyg.

  
Snillet DJ’ade via Spotify och plötsligt ropar Linnsan över matbordet:

-Sätt på milfen! Sätt på milfen!

Snillet såg både generad och besvärad ut och vi andra satte vinet i vrångstrupen.

Men så fick hon förklarat att det var önskemål om en låt.

Vi smidde nyårsplaner och reseplanerade inför Paris.

Och plötsligt ropade Linnsan över bordet igen:

-Inte ska väl tant sitta här torr!!!

Nu visa av erfarenhet från gången innan kunde vi snabbt klura ut att hon hade tomt i glaset.

Vi får jobba lite på det här med hennes begränsade ordförråd.

En sån fullmatad underbar dag.

Tack för pausen, titten och turen.

Tack mina älskade barn och make för den fina middagen.

Det får ni gärna göra om.

Ni är bäst.

0 comments

The comments are closed