Julefrid och årets julklapp
Julefrid och årets julklapp

Julefriden sänkte sig.
Och granen var klädd och klapparna var inslagna och glöggen puttrade.

Och vi åt oss ända fram till julpaltskoma.

Och allt var som det ska vara med drivor av inslagspapper och glittrande barnaögon.

Ty sådan är julen.

Allt var frid och fröjd.

Tills Generalen introducerade en ny spännande tradition.

Med årets julklapp.

I form av ”Psychodroppar” till Snillet.

En riktigt stark habanero har runt 100000 scoville.

Psychodroppar har 1 miljon scoville.

Det säger väl sig självt att ingen normalt funtad människa utsätter sig för sådan hetta.

Utom mina söner.

Korallen tog en droppe på tungan, ylade och rusade ut till köket vilt sökande efter svalka.

Och konstaterade att det var bland det jävligaste han provat.

Snillet ville inte vara sämre, tog en droppe på tungan, ylade och rusade ut till köket vilt sökande efter svalka.

Lyckades peta sig i ögat med samma finger han lagt droppen på, VRÅLADE ETT AVGRUNDSVRÅL AV SMÄRTA OCH ROPADE MAAMMMMAA!!!

Mamman rusar ut i köket vilt sökande efter vrålande förblindat barn vars öga och halva ansikte brinner som eld.

Barnet får stå upptryckt under iskallt vatten med rött uppsvullet ansikte och pulserande tinning länge länge.

När mammans fingrar hade domnat bort av isvattnet och barnets vrålande avtagit något…

…fick han läggas på soffan under blöt handuk.

Men sen sänkte sig julefriden igen.

Snillet återfick synen och vettet.

Och hade tagit sig levande genom mandomsprovet.

Ut på andra sidan skärselden.

Vi återgick till mat och spel och umgänge.

Ty sådan är julen.

Julefrid.

   
    
    
 

0 comments

The comments are closed